omogen

Tiden går så himla snabbt nu. Om dagarna ska man hinna gå i skolan och träffa alla sina vänner, man ska hinna ta hand om sin häst, gå en promenad med sina hundarn, man ska helst hinna äta något innan man börjar plugga. Om man har tur hinner man byta några meningar med sin familj, eller träffa sina vänner utanför skolan, men det är oftast på helgerna sånt lyx hinns med.

Jag är 17 år nu, om ett år är jag vuxen. Om ett år måste jag vara allmänbildad, jag måste kunna gömma mina känslor, jag måste damsuga mitt och säkert några andra rum och jag får absolut inte gråta när någon ser eller smälla i dörrar. Bara det får än ju att börja gråta.
Försvinner alla känslor såfort man blir vuxen?
och måste man bli vuxen?
Jag har fortfarande "snorunge" som lösenord på datorn,går omkring med en barnslig knut på huvudet 24/7 och fnissar om någon nämner ordet prutt. Men hur vet man att man kommer bli godkänd som vuxen då? Och tänk om man aldrig kommer kunna peka ut vart thailand eller turkiet ligger på en karta - är man inte vuxen då?! och är det, i sin tur något positivt eller negativt?!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0